Runsvenska infördes stora språkliga reformer som t.ex. införingen

Runsvenska 800-1225

Fornsvenska 1225-1525

We Will Write a Custom Essay Specifically
For You For Only $13.90/page!


order now

 

Äldre nysvenska 1526-1732

Gustav Vasa lyckades under sin tid ena Sverige, med
hans barnbarn krigade de till sig stora landområden. Den stora befolkningen som
kom från Gustav Vasas massockupation gjorde Sverige till en stormakt, det var
nu i hans största intresse att hålla ihop den nya befolkningen. Vasa ansåg att
det var ytterst viktigt att befolkningen skulle kunna förstå centralmaktens när
de skickade ut bud om t.ex. skatter eller inkallelser till krigstjänst. Därför
strävade Gustav Vasa om att göra svenskan till ett enat språk, så kallad
riksspråket. Riksspråket rensade bort dialektorden och gemensamma regler för
stavning och grammatik infördes för en mer gemensam stormakt.

I samband med reformationen berättade den
protestantiska läran att Guds ord skulle predikas på ren svenska, så att alla i
landet skulle kunna förstå innehållet. Gustav Vasa hade tidigare varit med om
övergången från katolska kyrkan till protestantismen, vilket betydde att han
hade makt över kyrkan. Då han var mycket mån om att ena det svenska folket
genom språkliga reformer gav han ut ett uppdrag om att översätta bibeln från
latin till svenska. Detta hade en sådan stor påverkan på svenska språket att
man till och med kan sätta en tydlig gräns mellan Fornsvenskan och den äldre
nysvenskan.

Vid utgivningen av Nya testamentet år 1526 introducerades Sverige till en ny
period som idag kallas Äldre nysvenska. Man brukar säga att Gustav Vasas
översättning på bibeln från latin till svenska markerade den första text som
skrivits på nysvenska, här infördes stora språkliga reformer som t.ex.

införingen av moderniteterna ä och ö. Med tanke på att ä och ö ännu idag finns
kvar i det rikssvenska skriftspråket kan jag dra en slutsats som indikerar på
att Vasas bibelöversättning hade en stor påverkan på vårt språk. Eftersom
Bibeln var en bok som alla i landet hade kontakt med innebar det att språket
som bibeln var skriven på skulle ha stor inflytande, och det hade den givetvis.

De ålderdomliga formerna används ännu idag.

Språkliga förändringar som “sje” och “tje” ljudet
infördes, istället för att skriva och säga thiocker sa man istället tjock. Och
istället för stiarna blev det stjärna, som vi känner igen ännu idag. Under
denna period kunde man se stort inflytande av låneord som hade anknytning till
vetenskap, administration, krigsväsende och mode. Dessa låneord kunde vara
t.ex. diskurs, kansli, furir och peruk.

Yngre nysvenska 1732-1879
Yngre nysvenska är språket som utvecklades vid årtalet
1732. Detta årtal kommer ifrån Olof Dahlin som publicerade det första numret
av Then Swänska Argus. Denna veckotidning spelade en stor roll i
den svenska språkutvecklingen då språket var mycket snabbare och smidigare. Ett
exempel är att Olof Dahlin använde ord som t.ex. ta och bli istället för att
taga och blifwa. Olof Dahlins vision var att försöka få bort onödiga ord
och göra lite mer ordning och reda i det svenska språket.

År 1734 blev en ny lagbok till, och den hade förberetts under lång period.

Denna lagbok kunde man koppla till medeltidens lagar men den hade samtidigt
fått en mer modern och konsekvent ordböjning och stavning. Detta är enligt mig
väldigt viktigt för det svenska språket då sådana gemensamma skrifter är
utgångspunkter för befolkningen. En lagbok är en skrift som rör hela
befolkningen, därför tycket jag att befolkningen ser skriften som en slags
centraliserad text att vända sig mot. När alla i landet har någonting gemensamt kan man även
utnyttja det genom att ena befolkningen, precis som västgötalagen.

Under Yngre nysvenskans tid kunde
man även se stort stöd från högt uppsatta i Sverige, ett exempel är Kungliga
Vetenskapsakademin som gav stöd till forskare och författare. År 1786 var det
dags att ta det svenska språket till en ny nivå, Gustav III stiftade Svenska
Akademin som i sin tur gjorde förändringar på språket. Under de kommande åren
jobbade Svenska Akademin mycket med att försvenska språket genom att t.ex.

ändra stavningen på vissa franska ord som t.ex. bureau till
byrå. Den Svenska Akademin visar hur stort inflytande Frankrike hade på
vårt språk, Gustav III såg Franska Akademin som en förebild, och ansåg därför
att Sverige skulle ha en egen akademi för sitt språk. Därmed började Svenska
Akademin, precis som den Franska ge ut ordböcker och grammatik som landet
skulle använda.

Under Yngre nysvenskans tid kunde vi se stort inflytande från Frankrike då
Sverige tog stor inspiration från stormaktens politik, idéströmningar och kultur.

Man tog in franska ord och försvenskade dem, till exempel likör från liqueur.
1800-talet inleddes dystert med en stor förlust mot Ryssland då man hade
förlorat en väldigt viktig del av Sverige, den delen som idag kallas Finland.

Den stora förlusten utbröt mycket snack om den svenska välfärden, därför etablerades
nya industrier som blev en utgångspunkt för många rörelser samt utbildningar.

Detta innebar att Sverige vände sig mot ett väletablerat land som hade ett bra
språk inom de nya ändringarna som Sverige gjort. Ord som hade anknytning till
industrin och politik lånades, t.ex. turbin, separator, liberalism och
kommunism. Andra ord som affair och billet togs in och försvenskades till affär
och biljett.  Man tog därför inspiration
av franskan, där språket var rent och hade ett gott flöde. Många ansåg på denna
tid att svenskan var för otydlig, tung och präglad av tyskt kanslispråk och
latin.

Språket
var under denna tid även fortfarande formrikt, och därför strävade man om att
kunna förenkla språket mer. Man gjorde alltså stora ändringar där stavning och
uttal skulle bli mer lika och därför började t.ex. “at och til” skrivas som “att
och till”.

År 1879 går att beskrivas som slutskedet för Yngre nysvenska då August
Strindberg gav ut romanen “Röda Rummet” som följde en helt annorlunda stil av
språk. Fler författare följde Strindbergs stil och under åren krympte skillnaderna
mellan tal och skrift mycket mer. 

 

Nusvenska 1879-

Nusvenskan indikerar tiden vi gjorde en övergång från
ett bondesamhälle till ett mer urbaniserat samhälle. Folk migrerade från
lantliga områden till städerna för att jobba i industrin, så kallat
industrisamhälle. Urbaniseringen av samhället ledde till frihandel, ökat
folkbildning, tekniska framsteg och snabbare kommunikationer inom vårt
ordförråd. Denna förändring sägs forma språket till ett livaktigt språk, med
tanke på hur snabbt ordförrådet ändras.
Många stora språkliga förändringar gjordes under nusvenskan. Stavningsreformen
år 1906 uppmanades av lärare, och detta gällde stavningen av dt, hv, f och fv.

Detta förenklade språket samt skriften då godt, skrifver och hvad blev till
gott, skriver och vad.

Det sägs att den mest omvälvande språkliga förändringen inleddes på 1920-talet,
då alla i Sverige, vart de än bodde kunde höra radion på rikssvenska. Detta var
det slutgiltiga målet, att alla i Sverige skulle enas till ett land där hela
befolkningen kunde kommunicera utan “geografiskt hinder”. Som Gustav Vasa hade
drömt då hans ny ockuperade områden inte kunde talade samma språk som resten av
befolkningen. Kommunikationen är det viktigaste människan har, och när alla i
ett land har klar och ren kommunikation är möjligheterna oändliga.

Många nya ord har skapats sen nusvenskans början och
man kan verkligen se att svenskan har vänt sig mot ett mer förenklat språk, ett
exempel är akronymen vabba som har kommit från vård av barn. Eller app, som tillkommit
på grund av att applikation har varit ett långt och besvärligt ord.

Med det stora inflytandet av teknik fick vi nya engelska
ord från t.ex. sociala medier då vi idag pratar om att twittra och streama.

Sammanfattningsvis kunde nya teknologier som sociala medier ena det svenska
folket med omvärlden, detta hjälper oss låna ord som vi kan tillämpa till vår
nya livsstil.

 

Avslutningsvis,

Många slutsatser kan dras till varför vårt språk
förändras, det vi kan se från historien är att många viktiga skrifter som t.ex.

bibeln eller äldre västgötalagen har influerat vårt språk väldigt mycket. Detta
för att dessa skrifter anses vara en utgångspunkt för befolkningen, en sorts
centraliserad text som hela befolkningen kan vända sig mot. När alla i landet
har någonting gemensamt kan man även utnyttja det genom att ena befolkningen,
som t.ex. Bibeln då alla i Sverige hade religion gemensamt, eller västgötalagen
som var en viktig skrift som rörde många i landet.

Gustav Vasa influreat språket,
franskan politik och kulturellt. Frankrike förebild gustav iii svenska akademin